Sakernas Internet och jakten på mer hållbara ekonomiska modeller

Tredje gästkrönikören i vår serie om kollaborativ ekonomi är Heiti Ernits, kulturgeograf/humanekolog på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Han reder ut kopplingen mellan kollaborativ ekonomi och cirkulär ekonomi och vilken betydelse Internet of Things kan ha för området.

Vi står på randen av en omställning av det ekonomiska systemet. I över ett århundrande har vi haft ett ekonomiskt system som har fungerat till stor del tack vare ett allt intensivare uttag av naturresurser, med katastrofala miljömässiga konsekvenser.

Debatten kring alternativa och mer hållbara ekonomiska modeller är väldigt het just nu. Den övergripande frågan är: hur ska våra ekonomiska system kunna skapa välfärd och på samma gång kunna hålla sig inom ramarna för jordens ekologiska gränser

Teknikutvecklingen påverkar
Den frågan har inga klara svar idag. Däremot sker det en explosiv teknikutveckling som kan omdana ekonomin på sikt. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör säkra och pålitliga transaktioner mellan samhällsaktörer och kommunikation över geografiska avstånd, vilket är en förutsättning för framväxten av nya och mer hållbara ekonomiska modeller, som exempelvis baseras på delning av resurser.

Samspelet mellan teknologi, människor, ekonomiska modeller och hållbar utveckling är ett spännande forsknings- och innovationsområde. Just nu pågår en massa småskaliga experiment runt om i världen som har potential att påverka vårt ekonomiska system till att fungera mer hållbart.

Sammantaget skulle lyckade experiment kunna förändra våra ekonomiska system på sikt. Innovationer som mikrokrediter och Fair Trade tycker jag är utmärkta exempel på lösningar som förändrar på vilket sätt ekonomin fungerar och våra synsätt på hur ekonomin kan fungera.

Kretsloppstänkande behövs
Det i mitt tycke absolut hetaste område just nu är det som kallas för cirkulär ekonomi. Som namnet antyder så handlar det om att etablera ekonomiska modeller som bygger på en kretsloppsprincip istället för som idag, ett ständigt ökat uttag av naturresurser. Miljöförstöring och pågående klimatförändring visar på behovet av ekonomiska modeller som är långsiktigt hållbara.

”Tre av de viktigaste samhällsfrågorna, välfärd, sysselsättning och miljö står i dag i konflikt till varandra därför att ekonomisk tillväxt har en stark negativ miljökoppling. Tillväxten som har gett oss vår välfärd, äventyrar samtidigt livsbetingelserna för oss och för kommande generationer.” skriver forskarna Mats Williander och Thomas Nyström i en debattartikel i Svenska Dagbladet 2014 om behovet av cirkulära affärsmodeller.

En omställning mot en cirkulär ekonomi handlar om att stimulera kulturer och ekonomiska nischer för tjänstebaserad konsumtion, delande av resurser, återanvändning, återdesign, reparation, renovering och slutligen återvinning. Kollaborativ ekonomi är en trend som växer sig allt starkare och som drivs på av teknikutvecklingen, nya affärsmodeller, innovativa företag och sociala rörelser.

Mer cirkulära affärsmodeller
Om cirkulär ekonomi handlar om den stora ”bilden” från produktion till återvinning, så handlar kollaborativ ekonomi om konsumtion och delning av resurser/tjänster mellan människor och människor och företag. Det vill säga, kollaborativ ekonomi är en delmängd av cirkulär ekonomi och en viktig möjliggörare av mer cirkulära affärsmodeller.

Utvecklingen inom det området som kallas för Sakernas Internet (Internet of Things) är särskilt spännande i relation till området cirkulär ekonomi. Sakernas Internet innebär i praktiken att producenten kan baka in tekniska komponenter som möjliggör kommunikation med omvärlden i produkter och i material. I boken The Zero Marginal Cost Society från 2014 målar Jeremy Rifkin upp färgstark bild som fångar utvecklingen:

“The Internet of Things will connect everything with everyone in an integrated global network. People, machines, natural resources, production lines, logistics networks, consumption habits, recycling flows, and virtually every other aspect of economic and social life will be linked via sensors and software to the IoT platform, continually feeding Big Data to every node — business, homes, vehicles — moment to moment, in real time.”

Medför nya möjligheter
Sakernas internet kan bygga på passiva system som QR-koder och trådlös identifikation (RFID) eller mer avancerade lösningar där produkten så att säga övervakar sig själv eller kommunicerar trådlöst med andra tekniska system, lite som Rifkin är inne på. Utvecklingen inom sakernas internet gör det möjligt att bädda in relevant information i produkter eller databaser som är kopplade till produkten, vilket möjliggör nya slags tillämpningar. Exempelvis information om ursprung, miljöbelastning, avtal, konstruktionsskisser, materialval, instruktioner för drift, underhåll, reparation, demontering och/eller återvinning.

Som jag redan nämnt handlar cirkulär ekonomi i grund och botten om att etablera material- och produktflöden genom samhället som bygger på en kretsloppsprincip. En viktig grundbult i denna utveckling är att upprätta ekonomiska modeller som bygger på tjänstelogik istället för produktägandeskap. Sådana modeller sätter värdeskapande och nytta för användaren i fokus.

Denna utveckling är som tydligast när det gäller olika typer av pool-lösningar som bilpooler, verktygspooler och annat. Det vill säga att man hyr eller köper en tjänst istället för att äga en produkt. När det gäller exempelvis bilar har utvecklingen varit relativt enkel och självklar när det gäller affärsmodeller, avtal med mera. Utvecklingen inom sakernas internet gör att relevant information kan bäddas in i förhållandevis enkla produkter, vilket möjliggör en helt ny utveckling med positiva miljömässiga effekter. I en framtid kan man till exempel tänka sig följande scenarier:

– Diversifierade miljöskatter i förhållande till resursutnyttjande. Förutsatt att det finns etablerade system/databaser som t ex kan relatera materialval till en given miljöbelastning kan till exempel en producent göra materialval genom att koppla samman företagets CAD/CAM-system med etablerade databassystem.

– Tjänstefiering. Man kan ”prenumerera på en sittplats” istället för att köpa produkten stol. Detta kan bli möjligt genom att avtal, livslängd och annat framgår av själva produkten.

– Effektivare drift och underhåll. När produkten själv kan övervaka graden av förslitning behöver man inte byta reservdelar på rutin utan bara när det verkligen behövs.

– Enklare och effektivare reparation av en specifik produkt. När reservdelar kan skrivas ut med hjälp av en 3d-skrivare eller leverantören kommer ut med en mobil reparationsfabrik.

– Hållbara livsstilar. Ett exempel är etablerandet av databaser där människor delar med sig av tips och erfarenheter för hur en specifik produkt kan omdesignas eller repareras. Redan idag finns till exempel IKEA-Hackers.

– Enklare och effektivare återvinning och återanvändning av en produkt. Mycket förenklas när relevant information om konstruktion, materialval och annat framgår av själva produkten.

Denna utveckling kallas ibland ”Smarta Produkter”. Det är en utveckling som inte bara innebär ökade marknadsandelar för högteknologiska nischer, utan också framväxten av reparationsfirmor, (re)designers och andra typer av lokala sociala ekonomiska nischer som kan skapa nya arbetstillfällen och lokal utveckling. Utvecklingen av lokala småföretag, mikroentreprenörer, konsumtion av lokala tjänster, delning av resurser och så vidare, förväntas öka det sociala kapitalet i lokalsamhället. Det sociala kapitalet bygger på möten mellan människor, framväxten av lokala nätverk och nya relationer.

Outforskat område
På något sätt kontrasterar denna utveckling den ekonomiska utvecklingen som har varit giltig i över ett århundrade. Framväxten av nya ekonomiska nischer i städer och koppling till stadsplanering och stadsbyggande tycker jag är ett väldigt spännande område som behöver utforskas mer.

Den ökade mängden data och öppna datakällor som drivs på av utvecklingen inom sakernas internet, skapar i sin tur nya affärsmöjligheter och ekonomiska nischer. Utvecklingen inom cirkulär ekonomi och sakernas internet är i sin linda. Mer forskning behövs för att förstå hur denna utveckling påverkar våra befintliga ekonomiska system och vilka eventuella baksidor det kan innebära med inbäddad elektronik, cyberbrottslighet, säkerhet, big data, personlig integritet och så vidare.

Men klart är att vi nu står inför stora och spännande omställningar i jakt på mer hållbara ekonomiska modeller. Kommer sakernas internet att revolutionera våra ekonomiska system och hur vi organiserar våra samhällen? Kommer städer att stå i centrum för denna utveckling? Det återstår att se.

Heiti

Heiti Ernits, kulturgeograf/humanekolog
Hållbara och smarta städer
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
På SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut jobbar Heiti med innovationsprojekt och hållbar stadsutveckling. Förutom att driva egna forsknings- och innovationsprojekt koordinerar han SPs satsning på Hållbar Stadsutveckling. Han är intresserad av på vilket sätt sociala och teknologiska innovationer kan samspela i omställningen mot hållbar utveckling.

Foto: Esteban Romero Used under creative commons license

Läs mer:
Post-Capitalism: Rise of the Collaborative Commons. The Revolution will not be Centralized
42 Miljoner till forskning om produktdesign och resurseffektivitet
Både miljötänk och tillväxt är möjligt
Unlocking the Sharing Economy. An independent review.

Relaterade inlägg

Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan


Lägg till kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.